08. Ett starkt minne jag har
Hej alla fina och söta! Har nog hamnat i den bloggsvackan jag brukar ha, och det är då jag brukar lägga ner bloggen, men jag ska fanimej inte lägga ner igen. Jag ska helt enkelt blogga även om jag inte har ngn speciell lust, för då kommer jag ur svackan :)
Okej, jag hoppade över dag 7 eftersom jag inte har ngt speciellt band el så jag gillar.
Men starka minnen har jag och jag ska berätta för er när min pappa försvann ur mitt liv.
Det var någon gång i början av 2007. Min pappa hade tidigare år 2006 träffat en ny tjej efter att mina föräldrar skillt sig och i början ar hon jättesnäll. Men med tiden insåg vi att hon var lite konstig. Hon började bete sig illa mot min syster och mig. Min mamma förbjöd oss att träffa pappas nya tjej, därmed fick vi inte träffa vår pappa heller. Jag brydde mig inte så mycket men min syster var väldigt ledsen. Men vi gick vidare och lät det vara.
Men då i början av 2007 så fick vi ett brev. Min mamma visste först inte vem det var ifrån men tog upp det och läste. Jag var i köket och åt frukost. Jag såg på henne och såg hennes ögon bli blanka. Jag ville genast se vad det stod i brevet men hon ville inte att jag skulle se det, men tillslut fick jag läsa. Jag förklarar lite kort vad det stod.
Min pappa och hans tjej hade tydligen gift sig innan nyår, de hade flyttat långt bort från där de bodde innan och de hade fått en son, alltså min såkallade halvbror. Allt detta hade jag och min syster ingen aning om, inte min mamma heller. Jag blev helt förtvivlad och ringde genast min pappa. Det enda han sa va:
Jag: Vafan har du inte sagt att ni gift er?
Han: Jamen, det var inget stort bröllop.
Jag: Ah, men varför har du inte sagt att min lillasyster och jag fått ett nytt syskon?
Han: Aadu, asså, jag hinner inte prata mer, hejdå!
Jag har inte träffat eller pratat med min pappa sedan dess och inte enns sett ett foto på min såkallade halvbror. MIn pappa ringer inte o säger grattis till mig elle rmin syster på våra födelsedagar och han vill inte veta av oss. Jag vet inte enns vart han bor nu. Men jag vill inte veta det heller. Jag har ingen pappa enligt mig själv och jag kommer alltid bara ha en syster, inget annat syskon.
Men det som nästan var ennu värre var att jag och mian mamma o syster hade varit hoss min farmor och firat nyår, men hon s aingenting om detta, även om hon visste. Hon hade tagit undan alla bilder på vår halvbror och sa inte ett kynst. Det var ennu ett svek från min släkt på min pappas sida...
Ja, det var ett minne jag alltid kommer ha kvar, även om det inte är så roligt. En liten bild kommer nu med :):
Allt kan hända när man har tråkigt ^^ Ett till inlägg kmr idag :)
Okej, jag hoppade över dag 7 eftersom jag inte har ngt speciellt band el så jag gillar.
Men starka minnen har jag och jag ska berätta för er när min pappa försvann ur mitt liv.
Det var någon gång i början av 2007. Min pappa hade tidigare år 2006 träffat en ny tjej efter att mina föräldrar skillt sig och i början ar hon jättesnäll. Men med tiden insåg vi att hon var lite konstig. Hon började bete sig illa mot min syster och mig. Min mamma förbjöd oss att träffa pappas nya tjej, därmed fick vi inte träffa vår pappa heller. Jag brydde mig inte så mycket men min syster var väldigt ledsen. Men vi gick vidare och lät det vara.
Men då i början av 2007 så fick vi ett brev. Min mamma visste först inte vem det var ifrån men tog upp det och läste. Jag var i köket och åt frukost. Jag såg på henne och såg hennes ögon bli blanka. Jag ville genast se vad det stod i brevet men hon ville inte att jag skulle se det, men tillslut fick jag läsa. Jag förklarar lite kort vad det stod.
Min pappa och hans tjej hade tydligen gift sig innan nyår, de hade flyttat långt bort från där de bodde innan och de hade fått en son, alltså min såkallade halvbror. Allt detta hade jag och min syster ingen aning om, inte min mamma heller. Jag blev helt förtvivlad och ringde genast min pappa. Det enda han sa va:
Jag: Vafan har du inte sagt att ni gift er?
Han: Jamen, det var inget stort bröllop.
Jag: Ah, men varför har du inte sagt att min lillasyster och jag fått ett nytt syskon?
Han: Aadu, asså, jag hinner inte prata mer, hejdå!
Jag har inte träffat eller pratat med min pappa sedan dess och inte enns sett ett foto på min såkallade halvbror. MIn pappa ringer inte o säger grattis till mig elle rmin syster på våra födelsedagar och han vill inte veta av oss. Jag vet inte enns vart han bor nu. Men jag vill inte veta det heller. Jag har ingen pappa enligt mig själv och jag kommer alltid bara ha en syster, inget annat syskon.
Men det som nästan var ennu värre var att jag och mian mamma o syster hade varit hoss min farmor och firat nyår, men hon s aingenting om detta, även om hon visste. Hon hade tagit undan alla bilder på vår halvbror och sa inte ett kynst. Det var ennu ett svek från min släkt på min pappas sida...
Ja, det var ett minne jag alltid kommer ha kvar, även om det inte är så roligt. En liten bild kommer nu med :):
Allt kan hända när man har tråkigt ^^ Ett till inlägg kmr idag :)
Kommentarer
Trackback
